Idag var jag ägd av hormoner. Glad. Eller glad räcker inte; överexalterd. Det tar mig alltid med storm när jag känner så utan någon viss anledning (utöver dem vanliga som tak över huvudet, mat, friskhet osv). Jag har vandrat runt på jobbet med ett hårt dunkande hjärta och en rastlöshet som gör sig påmind när jag helt plötsligt vill tjuta till som man ibland inte kan hindra sig själv från att göra när man kommer på att något fantastiskt snart ska hända. När jag blir sån här höjer folk misstänksamt på ena ögonbrynet.
Varför? Låt mina hormoner få äga mig ett litet, litet tag.
Och snälla hormoner, kom oftare. Jag älskar att leka fjorton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar