Igår kväll begav jag mig till miljonstaden Basel själv. Det ger mig en kick att egentligen inte alls veta om jag kommer hitta mitt mål, eller ens hoppa av spårvagnen i tid. Men jag gjorde det, och anledningen var en Au Pairträff för svenska töser. Det var betydligt enklare att komma in där än teatern även om det ibland slank in små tyska utrop. Sådana man säger mest hela tiden; "jaså", "är det sant", "det förstår jag". Jag ska fortsätta gå även om det egentligen inte är så nyttigt att hitta svenska vänner nu när jag är här, nu när jag vill lära mig uttrycka mig på Tyska. Fast det är kul för jag har hittat någon som vill utforska Tyskland med omnejd med mig. Delad glädje är dubbel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar