15 januari 2012

Månad FYRA

Tyskan:
Sedan jag kom tillbaka efter jul har jag haft en av de där fina skjuten i tyskan. Det känns i hela mig vilka framsteg som skett på denna korta tid. Jag kan höra mig säga uttryck som jag känner igen men knappt visste jag förstod betydelsen av, jag pratar och tänker att det kan inte vara en slump så ofta som mina artiklar blir grammatiskt rätt böjda, och rätt verb hamnar mer än ibland i rätt mening. Min vän är här nu för att göra en liknande resa som jag och genom henne inser jag att jag kan ju detta. Jag kan hjälpa henne grammatiskt utan att tjuvkika och jag kan förklara på tyska. De där dumma prepositionerna spökar fortfarande men jag säger ibland rätt när jag är oerhört osäker.  Det jag får höra från de flesta är dock att talet sitter väldigt bra men att jag måste måste måste skriva mer. Så det blir lite mer sånt nu, mellan allt pladder. Det är ju också väldigt nyttigt.

Familjen:
Lille söte lillplutten. Som letat efter mig under julledigheten, som rusar in i famnen min när han hör ytterdörren öppnas. Som spontankramar och spontanutbrister ärliga bekräftelser. Fast tösen sen! Ett nytt smeknamn har jag fått, med en gullig röst därtill och hon vill helt plötsligt göra allt med mig. Allt. Hon ser till att gosa när mamman ser på och jag blev så överrumplad när jag kom tillbaka till detta och de tillsammans med intygande föräldrar förklarar hur saknad jag varit.

Tankar:
Efter en första svår vecka där jag mest levde kvar i Sverige och fortfarande kände mig trött på de uttjatade vardagsvanorna flyttade min vän in mittemot och med henne kom nya fräscha vindar. Vi pratar mer tyska ihop än jag någonsin vågat hoppas på och jag tar mig mer samman nuförtiden och gör läxor. Vi ska kämpa för dessa certifikat, upptäcka omgivningen och ge varandra behövande kramar, hellre för många än för få. Nu har jag lite fått tillbaka det där spännande känslotillståndet jag hade de första månaderna vilket känns skönt. Jag har ju lite tid kvar. Har börjat stressa upp mig inför beslut som redan måste tas (teater, skidsemester, påskresa och såklart hur jag gör i början av sommaren med broderns student, road trip och exakt när jag beger mig), men jag vet att granntjejen nu kan ge mig effektiv massage!

1 kommentar:

  1. Vad kul att se att du bloggar igen! Det gör mig varm i hjärtat att läsa dina inlägg, du verkar ha det bra. Och visst är det konstigt, att ibland är det nästan som att språken utvecklar sig och smälter på plats medan man är hemma. Det är en häftig känsla det där när man upptäcker att man KAN.

    Min tid som au pair är ju över, men jag har lite annat spännande på gång, så bloggen min kommer tillbaka om någon vecka ifall du vill kika in.

    SvaraRadera