Dag två i Wien

Det första jag gjorde efter frukosten var att åka ner till Zentralfriedhof. Det är den största kyrkogården i hela Wien och den var fruktansvärt stor med en enorm ingång där bilar också kunde köra igenom. Ja, bilar körde runt på kyrkogården, det var asfalterat just för dem. Sedan hittade jag dett lilla området med de kända. Det är nått speciellt med gravstenar. 

Här låg kompositörer som Brahm, Strauss och Schubert.

Och så mannen jag kom tid för att stirra på. Beethoven. För övrigt har de inte snålat på utformning av många gamla gravplatser. Statyer, pelare, stora stenkistor, änglar, porträtt och skulpturer och egna små rum ungefär.

  

Det här är varför jag är en så konstig turist; Jag bestämmer mig för vad jag ska besöka och sedan åker jag kors och tvärs genom hela stan för att bocka av istället för att ta ett område i taget. Fast det är lite det som är charmen kanske. Att man vet vad man "måste" se i en stad och sedan blir det lite som en skattjakt att hitta allt. Om man nu gillar kartor, och det gör ju jag! Efter gravarna åkte jag hur som helt ett par kilometer så att jag fick se Schönbrunnslottet. Hur ska man förklara det mer än med ordet "pampigt"? Den abnormt stora slottsträdgården innehöll bland annat en labyrint, ett öken hus, ett palmhus, fontäner och som man kan skymta bakom den japanska trädgården på bilden ovan; världens äldsta zoo.

Slottet med en gammal man som betraktade mig med misstänksamma ögon.

På andra sidan av slottet befann sig en påskmarknad och återigen måste jag hylla de tyska (och österrikiska) marknaderna. Titta bara vad de bland annat säljer! Dörrknoppar.

Gamla böcker i nya utgivningar. Och glaskulor med olika figurer i. Ni vet såna man skakar för att det ska snöa. Fick mig en nostalgitripp då de även sålde tyska, traditionella barnböcker och där jag fann några som jag växt upp med men glömt bort. Två som farfar alltid ville att vi skulle läsa men som egentligen är lite otäcka och en kaninbok som pappa alltid läste fast nu inser jag att han måste suttit där och översatt alltmedan han läste. Inte kunde jag ett ord tyska som femåring.

Sedan var det viktigt att jag skulle få äta apfelstrudel med. Inte för att det är något nytt utan bara för att jag var i Österrike.

Tillbaka till andra sidan stan letade jag upp en av Friedensreich Hundertwassers allra mest kända byggnader och kom att tänka på Rudolf Steiner. Någon som vill flytta in med mig?

Hopplös turist som jag var passade jag även på att besöka det kända och äldsta pariserhjulet i världen och inträde till nöjesparken va gratis. Nej, jag tog ingen tur. Det hade jag velat uppleva med någon.

Vacker läskautomat bredvid Madam Tussauds vaxmuseum.

Detta är en glassbar som ligger på en stor mötespunkt i Wien; Sverigeplatsen. Sedan mötte jag min ett år äldre brylling för att gå på museum och när jag kom hem var där tyst för familjen hade åkt på semester och jag var mest tyst efter det, tills jag kom hem.