Vad som hänt idag är tyskaspråkkurs där vi pratade om förhållanden, vad som krävs av män och kvinnor och vilket civilstatus som är mest fördelaktigt. Djupa saker det där.
Hemma har vi även målat med vattenfärger och det blir alltid så med mig och barn. Att jag är den som sitter kvar långt efter det att barnen tröttnat och färdigmålade sätter sig och läser en bok istället. Jag måste alltid klutta dit de där små detaljerna och bli ordentligt klar med bilden.
Att åka iväg som au pair har gjort mig så himlans mycket gott. På sistone har jag återfått den där bortglömda passionen för teckning. Jag minns hur mycket jag skullerita och måla förr. Min före detta bästa vän drog in mig i den så populära mangans värld och jag var såld. Men som med allt annat i mitt liv tappar jag tålamodet och stuvar undan redskapen. Detta jobb tvingar mig att leta upp den där svaga lågan igen och sätta den på prov.
Jag är nu förälskad i psykadelisk konst (inspiraton främst från bästa Blåval). Att måla 60-talsaktigt är för mig som att måla en dröm. Ett virrvarr av kärlek. Konst är kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar