Det är så kallt helt plötsligt, men så soligt. Det går rykten om snö om några dagar så det var med andra ord dags för en utflykt.
Jag och polacken vandrade vilse enda tills vi kom fram till byn Inzlingen (som egentligen bara ligger på andra sidan berget) och hittade till slut vårt mål. Vattenslottet heter det. Inte mycket till slott men ett pittoreskt café i alla fall, med vallgrav och en park och en stor äng där barna flög med drakar.
Vi ska skriva ett manifest som bestämmer hur mycket datortid och telefontid vi får ta ut per vecka samt andra uppmaningar (som att läsa tyska böcker, se filmer och översätta artiklar). Vad gör vi annars i Tyskland liksom?
Igår upplevde jag ett kärt återbesök i den stora universitetsstaden Freiburg, denna gång med en fin svensk au pair. Jag är i Tyskland i nio månader, once in a life time experience. Jag får ingen lön utan fickpengar, inga slantar värda att sparas. Dessa pengar ska det has kul för! Jag gjorde fina inköp och fikade för dyrt. Men jag var kände mig så glad på kvällen för jag fick en hel dag att uttrycka mig på svenska med.
Ella Ella, du har rätt, jag borde inte ha sådana titlar. Men min au pair-tid går tyvärr mot sitt slut. Dock finns det ju inget slut som inte för med sig en början på någonting nytt! Förhoppningsvis Paris. Men det vet jag inte så mycket mer om ännu. Jag hoppas på turen att få jobb och lägenhet, men blir det inte så, så har jag i alla fall varit där. Och det är inte fy skam det heller.
SvaraRaderaOch jag blir glad när jag läser din blogg. Det låter bra att ni ska skriva manifester och uppmaningar, det har jag med gjort. Fast jag har nog bara följt dem halvt. Det finns ju så mycket annat spännande att göra utan att tiden förlorar sitt värde.
Parken ser förresten fantastisk ut!
Nu ska jag ut i solen och promenera. Ha det bra!