Dessa två dagar tror jag varit bland de mysigaste hittills. Igår tog jag spårvagnen ner till Basel för att hälsa på en släkting. Det var så kul för eftersom vi har tyska släktingar lite överallt var det bara att hitta den som bodde närmast, men det är jag inte besviken över. Hon bor mitt i centrum och det är så särskilt för mig att ha staden i trädgården, att ha gångavstånd till allt. Och att sova i ett gästrum ut mot en bilgata. Hon bjöd mig på raclettes med Schweiz godaste ost (ett måste om man äter raclettes) och medan vi satt där mindes jag de sommarkvällarna i Småland då vi satt hos farmor och farfar och krängde hur mycket sånt som helst utan att må illa.
Sedan vandrade vi upp till kyrkan där det högsta Pariserhjulet stod (som jag vågade åka!) som gav oss utsikt över staden och floden och allt liv som höstmarknaden resulterar i. Denna marknad är sagolik. Inte som svenska där de säljer brända mandlar och t-shirtar med fjantiga tryck och knappar och sockar. Här är det gamla karuseller som gäller, och vackra speldosor och karameller och plåtaskar och ingen dräggig unge i närheten och med rena toaletter och de säger att julmarknaden är så mycket finare. Jag har skyhöga förväntningar. På hela december.
På morgonen tackade jag allra ödmjukast för maken till gästvänlighet har jag inte stött på i mitt korta liv. Henne ska jag besöka snart igen!
Jag mötte de svenska au pairerna och vi krängde pepparkakor och gick runt och tittade mer utförligt på marknaden och åkte nästan karusellen med musiken, hästarna och de två våningarna och avslutade kvällen med au pairträff, galenpanna och varm choklad och sedan ringde grannen och bekräftade att kaninerna jag har ansvar för hela veckan rymt men att hela gatan hjälpt till att fånga in dem vilket lugnade mig efter nattens mardrömmar och fruktan att behöva åka hem till Sverige efter att katten tagit dem. God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar