När man jobbar jobbar jobbar (såhär vid årets slutspurt) lever man för små magiska stunder. Inspiration för mig är magi. Ofta kan jag gå hem från någon eller något och känna mig halvt illamående av lättnad. Tänk om jag inte tackat ja till denna spontana inbjudan?
Detta hände i onsdags kväll efter julfesten med de svenska au pairerna. Alla gick olika håll och en av flickorna frågade mig om jag förresten inte ville ta en titt i hennes garderob då hon tyvärr ska hem till Sverige och inte får plats med allt. Att betala för extra bagage är nämligen lika dyrt i Schweiz som att köpa innehållet i Sverige igen. Det var lite sent men ja, klart jag ville ta mig en titt. Flickan har bra klädsmak. Så vi vandrade hem till hennes slott till bostad och jag hittade ett par fina saker. Då såg jag de vackra sexhörnade lådorna hon vikt och placerat överallt. Och jag fick lära mig. Sedan kom hon på att hon hade en massa fint och tjockt isländskt garn över. Men jag hade ju inga stickor. Det hade hon visst också! Och en söt liten klotterbok. Jag måste ägna mig mer åt mina faktiska intressen om kvällarna. Tänk om jag låtit tröttheten ta mitt beslut den kvällen?
Julfesten var så fin. Alla hade tagit med sig något och jag drack glögg och åt RIKTIGA lussekatter. Tänk vad man börjat uppskatta sånt. Vi fick svenskt godis, lekte jullekar och planerade inför fredagen. Då satt vi ett källarrum full med ljus och popcorn överallt och såg underbara Sällskapsresan. Den när de åker till alperna. Jag tycker det var kul att höra schweiziskan för nu har man ju en helt annan relation till den. Jag älskar dialekter och att fjanta runt med schwiizer dütch är lika kul. Som en blandning av norska och arabiska (och liite tyska). Man får liksom inte kläm på språkmelodin förrän efter en tid. Lyssna här! Ikväll blir det jobb (surprise!), efter att jag hållit mig på mitt rum bland garn och Glee i många, många timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar