Det har sannerligen varit händelserika dagar på gång. Häromeftermiddagen gick jag ut på gatan för att leka med lillplutten men han rusade genast bort till de andra små. Äntligen kan jag ha så kallade Playdates (när två mammor/barnvakter föser ihop sina barn i lek så att de själva kan sitta och skvallra på lekplatsbänken), för när mina barn fungerar med min svenska väns kan vi stå där och prata, hon och jag, eller med de andra mammorna. Och faktum är att jag inte nånsin pratat så mycket tyska som jag gör sedan hon kom, och DET var högt över mina förväntningar. När vi inte leker mammor så försöker vi inviga en mängd au pairer från alla möjliga länder i det svenska gudafenomenet "fika", går långpromenader med Pablo och Carlo (hennes hund och schweiziskans), hoppar runt bland tågen i Basel eller som igår när hon fick träffa mitt svenska au pairgäng på en skridskobana utan tak som vi hela kvällen nästan hade för oss själva och de spelade romantisk musik och vi gjorde spontana musikvideor och sjöng. Om kvällarna ser vi filmer, heter det, men kommer in på sådana ämnen som bara hon förstår sig på och som på en given signal börjar bädas underläppar darra.
Jag har börjat (ta mig samman och) läsa grammatik och så vidare igen, i medvetandet lever jag inte längre kvar vid jullovet och det är till och med så att jag kommit på mig själv med att glömma titta på klockan och "jobba över" några timmar. Helt frivilligt. Jag ska ta mig tusan ha barn i framtiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar