När man har en massa planer som man vill ha upplevt under en ynka helg och det bara verkar omöjligt att pussla ihop öppettider med människor med inträdeskostnader med hälsan med motivationen vilket till slut gör en uppgivet handlingsförlamad kan man komma ihåg att sådana helger inträffat förr och det oftast löste sig i alla fall och man möter måndagen med snäppet bredare leende. Som denna helg för mig.
På lördagen gick vi upp i ottan för att åka skidor, jag och Soff, fastän vi egentligen var för trötta och jag kände feberpotential i nerverna men vi ville ju åka en sista gång ihop. Vi gick inte i skidskola denna gång men i samma backar improviserade vi oss fram. Nu hände det verkligen, det jag blev besviken på att det inte kändes så förra gången, nämligen att ju säkrare jag känner mig på skidorna, desto mer vågar jag ju freestyla och åka med raka skidor. Adrenalin. Underbart. Till min stora förvåning lärde jag mig bromsa ganska så okej för att vara mig innan vi skulle hem igen. Kommer sakna det hormondrabbade men hjälpsamma uthyrningsparet och den söta läraren som ropar "Spitze!" var och varannan sekund. Och den mysiga skolstugan med öppen spis. Och den äckligt vackra omgivningen med den orörda och glittrande snön på andra sidan liften.
Framåt kvällskvisten fick vi för oss att leka trygga och svenska och förberedde allt genom att köpa in tre ton choklad och så satt vi där och såg livesändningen av gamla, jobbiga Melodifestivalen och kommenterade på vårt lilla vis. Och det var den dagen.
Efter en välförtjänd sovmorgon vaknade jag till en strålande söndag och mötte med öm kropp upp Soff, Schweiziskan och hennes pojkvän för att bege oss till Burg Rötteln som var så vacker mot den blåa himlen och gnistrande snön. Vi utnyttjade möjligheten nu när pojkvännen hade bil att åka till en liten håla som erbjöd ett Thermalbad som är ett sådant där varmvattenbadhus som romarna redan kommit på hur smarta de är. Trettiofyra grader i vattnet och vi satt där tills vi inte kunde skrynkla ihop mer. Då gick jag in i ett underbart turkiskt ångbad och sedan drack jag en latte som jag mådde illa av och sedan åkte vi hem och bredde ut oss över Soffs soffa och sedan gick jag hem till mig och insåg hur mycket man kan hinna med om man bara vill och orkar och litar på att det går att pussla ihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar