Jag sitter i soffan med benen på pallen. Lillplutten ligger i knäet och tösen lutar sig mot min axel. Bruno Mars trallar i bakgrunden och vi pratar om hur himlen nog ser ut. Det spelar ingen roll att de kivar och trasslar ibland. Där och då inser man ändå att i slutändan så vill jag inte lämna dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar