Tisdagsmemoarer

Stolt. Jag höll imorse en abstrakt presentation om varför humanistiska ämnen är viktigare än de naturvetenskapliga. Det är ju lite diffust, lägg till min tyska på det, och det var ett under att något budskap överhuvudtaget gick fram till de tre flitiga kvinnorna runt bordet. Jag ska inte skriva en lång utläggning idag om varför jag anser detta stämma (för jag har ett prepositionspapper som blinkar åt mig här på skrivbordet) men bara man gör som jag idag och inleder med Emil Jensens citat blir kommentarer överflödiga;

Hur lyckliga kan vi bli vi som vet vad stjärnorna består av?

Hur magiska kan vi va när vi vet var hjärnorna består av?

Hur älskande kan vi va när vi vet vad, när vi vet hur?

Fundera på den, ni.

Jag måste för övrigt vara himla abstrakt när jag försöker bidra med något vad gäller lillpluttens allmänbildning. Storknade i princip när han vid en frågesport inne hos Soff idag till frågan om varifrån Pippi Långstrump kommer utrbister; "Jag vet, Afrika!". Han var i och för sig säker på att Brasilien var Tysklands huvudstad.

Jag vet hur det känns att kunna en massa komplicerade ord men inte veta hur man kan pussla ihop dem.