13 juli 2012

Överallt

När jag är på caféet känns det som om jag aldrig varit borta. Samma kunder, likadana kakor men framför allt spelas samma gamla dängor på radion. Musiken som är våren/ sommaren - tvåtusenelva. Musiken som spelades när jag slet i värmen och drömde mig bort till vartsomhelst eller Tyskland utan att just ha det i bagaget och det känns en aning sentimentalt måste jag erkänna. Jag är en lyckligare människa nu men livet har klart även sina ljuspunkter ju mer naiv man är. Principfull som jag är tycker jag att den musiken tillhör den epoken men jag får minsann fortsätta höra den. 

Några låtar har tillkommit, men inte till min glädje. Det är ju låtar som jag förknippar med livet i Tyskland! Låtar jag saknar barnen till när jag står där och grillar Mozzarellabaguetter och har även hört någon låt som hör ihop med de bästa stunderna under året; nämligen de då vi svenska au pairer stöttade varandra och hade så kul av vi ramlade av stolarna. Ett äventyr som var vårt, ett magiskt sådant. Men sedan tänkte jag. Och så insåg jag en sanning som jag gjorde bilden undertill med. 



Och det gäller alla. Vi kan skapa magi varsomhelst. Närsomhelst.

1 kommentar: