Det passar mig så himla bra att resa själv. Jag åkte tåg enda ner till Zürich i Schweiz igår och var med på en guidad tur. Men det visade sig att turen nog mest var till för de boende i staden då vi gick och kollade guldklimtar i utkanten av staden. Sedan var det dimmigt och vi såg inget i utsiktstornet mer än den närmaste industrin och tågspåren. Det var först när jag avvek och med bestämda kliv traskade in mot storstaden som solen uppenbarade sig och det blev mysigt. Fram mot sena eftermiddagen hittade jag ner till Niederdorf som är som gamla staden och skulle givetvis inte gå längs floden utan in mot de trånga gatorna. Där hittar man de verkliga smultronställena, som små uteserveringar och barberare. Tänk er Edward Scissorhands utan det morbida och med gamla skrivmaskiner, kameror och vinylskivor på väggarna istället. Där hittar man också något av det finaste jag vet; nämligen gamla snirkliga skyltar utanför affärer och pubar, sådana som hänger på husväggarna. En annan mysfaktor i Zürich är att de placerar ut blommor på utsidan av sina fönster. Och Schweizarna drar sig inte för att skapa flådiga dricksfontäner.
Jag kunde vandra dit jag ville, ändra riktning och stanna vid charmiga bänkar och äta choklad precis överallt. Jag vill se kyrkor, men jag vill bara gå in, bektrakta och sedan ut igen.
Det sista jag gjorde var att sitta på en stenmur med utsikt över Niederdorf och skriva dagbok. Det är som en liten oas med några bänkar, fontäner och ett enormt schackspel. Och en gunga i mitten som jag bara satte mig på och gungade jättehögt och tvärstannade och gick iväg. För jag är ensam och jag kan göra vad jag vill! Jag ska göra så mycket här. Jag ska överträffa förra äventyret, trotsa mina egna gränser och växa.
Sedan började jag prata med en italienare.
Förresten så träffade jag på morgonen ett stort gäng svenska au pairer i staden och vi gick på ett enormt loppis och jisses, det är härligt att kunna uttrycka sig på det sättet som jag, Ella, är. Inte bara tala med vissa ord bara för att det är de jag råkar kunna.
Åh Zürich, jag kommer tillbaka till dig någon gång. Allra helst flyttar jag dit ett tag. Vi får se.
Jag gillar också det där med att resa ensam. Då kan man göra precis det man vill. Springa runt på alla gator kors och tvärs, stanna när man känner för det och ta allt i sin egen takt.
SvaraRaderaJag får ofta höra här att det är modigt att åka själv, "hur gör man egentligen?" men det är ju faktiskt inte svårare än att sätta sig på ett tåg och åka iväg.
Fast det är fantastiskt när man gör det. (och ja, man blir starkare).
Låter som att Zürich var riktigt trevligt!
Kul att se lite bilder med! Du är duktig på att fotografera! :)
Du har så rätt i det du säger! Hade inte kameran varit så stor och klumpig hade det blivit mer av den varan.
SvaraRadera