9 juli 2012

Visdom efter tio månader i Tyskland



 Trots att jag rest ensam är orienteringsförmågan lika usel som förr.

Pumpa, rädisor och sparris är rätt gott ändå.

Folk är mer lata än snåla.

Det absolut värsta med att vara au pair är trycket att bo under samma tak som en annan familj. Alltså finns det inga ordentligt jobbiga nackdelar.


Man vet inte vad en pedant är förrän man varit hemma hos en schweizare.

Kaffe underlättar men är inte obligatoriskt vid lek med barn.

Känslan av svenskhet är större i utlandet.


Det går att klara sig i Öl- och korvlandet även om man inte tycker om öl och korv.

Men framförallt: Att våga gå utanför sin trygghetszon är ett väldigt lyckat experiment. För som jag redan nämnt så ger det mer än det tar och summan av kardemumman är mer än ofta att man känner att det var så himlans värt det.


Tyskland är bäst. Jag älskar dig.

Ps. Bilderna är tagna under olika tillfällen under året från mitt sovrumsfönster.

1 kommentar:

  1. När jag åkte hem efter sju månader var jag väldigt less. Det var först när jag kom hem och fick lite distans till det som jag insåg hur mycket jag hade utvecklats som person. När jag åkte dit andra gången var det SÅ mycket bättre :)

    Ja, jag måste byta plan flera gånger och det kostar onödigt mycket.

    SvaraRadera